Dagens förutsättningar är inte samma som gårdagens

a_real_movement_strategi_ar_ett_verbDen komplexa omvärld som växt fram under slutet av 1900-talet innebär att gamla metoder att driva företag inte längre fungerar. Vissa kallar denna utveckling ”Organisationernas Big Bang”. Denna Big Bang innefattar informationsrevolutionen, ekonomins globalisering 2.0 där de så kallade BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) blir allt större och mäktigare, de stora ideologiernas sammanbrott och världsomfattande nyhetsrapportering. Alla dessa faktorer sammantaget gör egentligen hela världen till en liten by där i princip alla har tillgång till ”hela världens” information samtidigt och detta endast genom ett enkelt knapptryck. Flertalet forskare, däribland den amerikanske forskaren och biologen Stuart Kauffman, påstår att omvärldens förändringstakt fördubblas var tionde år. Vad innebär det för er organisation?

Vi har precis blivit bekväma med begreppet BRIC-länderna som nya ekonomiska stormakter. Då lanseras ett nytt begrepp Next 11, eller N-11, av samma person som myntade just BRIC, Jim O’neil på Goldman Sachs. Vi har knappt förstått vidden av det globala samhället – Kinas, Indiens, Brasiliens och Rysslands betydelse – innan de börjar tappa i tillväxttakt och vi vänder oss till nästa elvamannalag. Nu är det Bangladesh, Egypten, Indonesien, Iran, Mexico, Nigeria, Pakistan, Filipinerna, Turkiet, Sydkorea och Vietnam som ska vara draglok i tillväxten.

Undersökningar visar att dagens studenter kommer att ha 10 olika jobb innan de har fyllt 40 år. De visar också att en fjärdedel av alla medarbetare har varit hos sin arbetsgivare mindre än ett år och att varannan har varit där kortare tid än fem år. Det ställer krav på oss människor, hur snabbt vi kan lära oss nya uppgifter och beteenden för kunna bli mer effektiva och produktiva. Men det ställer också krav på hur organisationer måste jobba med sitt human- och strukturkapital.

Facebook, ett fenomen ingen kände till för 15 år sedan har idag flera miljarder användare. Om Facebook vore ett land skulle det invånarmässigt större än både Kina och Indien. Det första kommersiella sms:et sändes december 1992. Idag överstiger antalet sms antalet människor på jorden – varje dag. Studier uppskattar att det 2012 skapades 40 Exabyte (40*1018) unik ny information. Det tros vara mer än vad som skapats under föregående 5 000 år. Det krävs ingen djupare analys för att förstå att detta får konsekvenser för hur vi lever våra liv och leder våra organisationer.

Steve Ballmer, Microsofts vd, skrattade 2007 i en tv-sänd intervju åt den första iPhonen och sa att den aldrig kommer att uppskattas av ”Business People” eftersom den inte har ett tangentbord. Hur många smartphones har idag tangentbord?

Mikrobloggen Twitter börsintroducerades under hösten 2013. Bolaget har under sin sju åriga levnad aldrig gått med vinst, men värderades vid börsintroduktionen till ca 70 miljarder kronor. Under första dagen steg sedan värdet på bolaget med 73 %. I en så kallad kunskapsekonomi är värde ett mer diffust och svårförklarligt begrepp än det tidigare varit och att göra bedömningar om framtiden blir allt svårare.

Vi kan inte se in i ”framtidens dimma”. Vår kunskap om framtiden är i huvudsak provisorisk. Vi vet inte vad som kommer att hända i framtiden. Alltför många variabler påverkar hur organisationer presterar: lagar, teknik, tillgång till kapital, resurser och kompetens. Var och en av dessa är osäkra i sig och de samverkar dessutom på sätt vi inte har en aning om. Det enda vi vet med säkerhet är att det vi tror att vi vet om framtiden är fel.

Den förändring samhället genomgår nu är mer omfattande än någon vi tidigare varit med om, likväl envisas vi med att leda och styra våra organisationer enligt gamla principer – som om vi visste vad som skulle hända i framtiden.

, ,

Powered by WordPress. Designed by Woo Themes