Vilka konsekvenser påverkar faktiskt beteenden?

För att beteenden ska vidmakthållas måste de förstärkas. Förstärkning sker genom konsekvenser. För att förstå hur kraftfull en viss konsekvens är kan man göra en så kallad konsekvensanalys. När vi gör en konsekvensanalys tittar vi på de konsekvenser som är kopplade till ett specifikt beteende för att bedöma vilka som har en faktisk påverkan på beteendet.

Konsekvenser uppfattas på olika sätt. Genom att kategorisera hur det uppfattas kan vi förstå vilka som har störst påverkan. Alla konsekvenser uppfattas som antingen i huvudsak positiva eller negativa. De uppfattas också som omedelbara eller framtida. Slutligen uppfattas de även som säkra (garanterade) eller osäkra. Det ger för handen att konsekvenser kan vara positiva, omedelbara och säkra (förkortat POS), negativa, framtida och osäkra (NFO), positiva, framtida och säkra (PFS) och en rad andra kombinationer.

De konsekvenser som har störst påverkan på beteenden är de som är positiva, omedelbara och säkra (POS) och de som är negativa, omedelbara och säkra (NOS).

Konsekvenser kombineras på olika sätt i vardagen och vi styrs av dem dagligen – medvetet och omedvetet. Genom att titta på exemplet att ”köra bil fort” kan vi lära oss något om olika konsekvensers verkan. Att komma fram snabbare upplevs som en positiv konsekvens av att köra fort. Känslan av att jag kommer fram fortare om jag kör fortare är omedelbar. Dessutom upplever jag det som säkert att jag kommer fram snabbare om jag kör fort än om jag kör långsamt. Det innebär att det finns en kognitiv förstärkning som är positiv, omedelbar och säker (POS). Men att köra fort kan ha flera konsekvenser, exempelvis att få en bot. Att åka fast för fortkörning är inte det värsta som kan hända, men konsekvensen är likväl för de flesta negativ. Det är tråkigt att betala böter. Risken att åka fast är dock relativt låg och det sker inte just nu, vilket innebär att konsekvensen är framtida och osäker (NFO).

För personer som är ovana att läsa omfattande beslutsunderlag tar det emot att börja läsa en tung rapport, trots att de inser den långsiktiga vinsten i det. En van ”läsare” däremot har det lättare. Konsekvensen av att läsa rapporten för en inbiten är positiv, omedelbar och säker. Direkt (omedelbar) när jag börjar läsa rapporten får jag en förståelse (positiv) för vilket beslut jag står inför och hur jag behöver angripa frågan. Jag vet (säker) att varje gång jag har läst ett beslutsunderlag, har jag skapat mig en bättre förståelse av frågan.

För den mer ovana är de positiva konsekvenserna mer avlägsna. Jag förstår kanske inte förrän jag läst rapporten ett par gånger (framtida) och har kanske fått be författaren att förklara. De negativa konsekvenserna däremot är både säkra och omedelbara. Jag vet säkert (säker) att det kommer att bli jobbigt (negativt) att läsa allt detta. Jag är osäker på att förstå överhuvudtaget och kommer sannolikt känna mig korkad (negativt). Det är redan jobbigt bara att tänka på rapporten (omedelbar).

Tidsaspekten är avgörande för konsekvensers verkan. Feedback ska komma omedelbart på ett utfört beteende. Ju längre ifrån ett viss beteenden i tid en konsekvens kommer, desto mindre chans att koppla konsekvensen till det specifika beteendet. ”Bra jobbat sist”, från en person man inte sett på tre veckor får en förstås att undra vad personen syftar på och med största sannolikhet påverkas inte det specifika beteendet.

Om vi vill uppmuntra exempelvis nytänkande, bör varje ny idé, god eller dålig alltid uppmärksammas genom beröm eller en ”klapp på axeln” precis när den yppas, eller utdelas i samband med att man talar med innovatören om hans/hennes idé. Bedömningen av kvaliteten i idén kan göras i efterhand.

Har ni några förslag på hur man kan öka fokus på positiva omedelbara konsekvenser i praktiken eller bara synpunkter, kommentarer och frågor, så uppmuntras alltid tankar, kommentarer och synpunkter.

//Pontus Wadström

Hör gärna av er här!

 

, , ,

Powered by WordPress. Designed by Woo Themes